citat
Lite citat:
Kungsholmen; ön som gud glömde,
som djävulen inte ville ha
men som försvarsmakten köpte!
Vi ställer en fråga till något befäl som uppenbarligen inte kan svaret. Då skriker han bara rätt ut: VAD HAR VI SAGT? FGI! (fucking google it)
eller
"Skriv ett brev och skicka in till illustrerad vetenskap så kanske du vinner en ryggsäck"
Går det inte: Använd våld.
Går det ändå inte: Använd mer våld.
Går det inte då går den sönder.
Går den sönder: Byt på förrådet.
Den sista utvägen: NAP (någon annans problem)
Vi har på oss de blåa popplinställen som finns på bild nedan, då utbryter 1e sergeanten:
"Haopp, här kommer hela smurfpatrullen ja!"
"Ni ska stå helt stilla, ni ska inte röra på er ens om djävulens örn kom och sket diarré på eran axel!"
"Lämna av!"
"Ja, förste sergeant"
"JAG HETER LÖJTNANT"
"Ja, förste sergeant"
-.-
Vi ska ställa upp men har inte rättat in oss ännu:
"Är Jonsson här?"
"Ja löjtnant"
"Bra, då är alla här" (Jonsson är plutonens lilla clown :)
"Jag behöver tre frivilliga; *pekar ut* Du, du och du..."
"Det är han där borta i gröna kläder som är snaggad"
Hittat under sängen: "Om grisar kunde flyga skulle befälsrummet vara Arlanda!"
Kungsholmen; ön som gud glömde,
som djävulen inte ville ha
men som försvarsmakten köpte!
Vi ställer en fråga till något befäl som uppenbarligen inte kan svaret. Då skriker han bara rätt ut: VAD HAR VI SAGT? FGI! (fucking google it)
eller
"Skriv ett brev och skicka in till illustrerad vetenskap så kanske du vinner en ryggsäck"
Går det inte: Använd våld.
Går det ändå inte: Använd mer våld.
Går det inte då går den sönder.
Går den sönder: Byt på förrådet.
Den sista utvägen: NAP (någon annans problem)
Vi har på oss de blåa popplinställen som finns på bild nedan, då utbryter 1e sergeanten:
"Haopp, här kommer hela smurfpatrullen ja!"
"Ni ska stå helt stilla, ni ska inte röra på er ens om djävulens örn kom och sket diarré på eran axel!"
"Lämna av!"
"Ja, förste sergeant"
"JAG HETER LÖJTNANT"
"Ja, förste sergeant"
-.-
Vi ska ställa upp men har inte rättat in oss ännu:
"Är Jonsson här?"
"Ja löjtnant"
"Bra, då är alla här" (Jonsson är plutonens lilla clown :)
"Jag behöver tre frivilliga; *pekar ut* Du, du och du..."
"Det är han där borta i gröna kläder som är snaggad"
Hittat under sängen: "Om grisar kunde flyga skulle befälsrummet vara Arlanda!"
blodprov & kortspel
Oj, här ekar det minsann! Hade varken ork eller motivation för en uppdatering i helgen.
Vad gör jag hemma nu? Det undrar jag med.
Skulle på återbesök hos läkaren igår (tisdag) eftersom jag förfrös mina fingrar första fältveckan. En vanlig rutinkontroll för att se om känseln kommit tillbaka osv. Väl klara hostar jag till lite varpå läkaren frågar hur det är med mig, och jag svarar att det är bara bra. Hon föreslår att vi ska ta ett rbc eller brc eller cbr eller vad det nu hette. Ett blodprov för att se hur mycket virus jag har i kroppen, kort sagt ;)
Visar sig att det är uppe på 46 och normalt värde är 8. Såå, det blev inget fält och utbildningskontroll där inte och det sucks big time!
Hade faktiskt sett fram emot denna veckan då vi skulle vara med en annan pluton och helt enkelt sättas på prov på det vi lärt oss under dessa månaderna.
På måndagmorgon är det återresa igen, vilket ska bli skönt!
Jag har nämligen fått stränga order om att inte göra någon pulshöjande/fysisk ansträngning och jag får heller inte ligga ner mer än när jag ska sova, det kan försvåra min hosta. Men då är frågan; VAD FAN SKA JAG GÖRA?! Ska jag sitta och lägga patiens i 4 dagar? Nej gud vet vad...
Slutet börjar verkligen närma sig nu. Vi har ingen mer skjutning, närkamp, teori eller något i den stilen kvar! På måndag och tisdag nästa vecka ska vi vårda materiellen och resterande dagar (onsdag) ska vi städa Kungsholmen. På tisdag ska alla ha "finmiddag" i matsalen och på onsdag ska vi ut på stan och äta med våra befäl. Sen åker vi hem på torsdagen, äter en massa ägg, kommer tillbaka på måndagkväll veckan efter. På tisdagen packar vi och på onsdag kommer bussen och fraktar oss upp till Göteborg. Där är vi onsdag, torsdag sen åker vi hem igen :) Mmm, life's good!
Nej, nu håller jag på och gå i taket av all rastlöshet. Måste hitta på något!
Om ni har tur blir det ett mer intressant inlägg imorgon. See you!
Vad gör jag hemma nu? Det undrar jag med.
Skulle på återbesök hos läkaren igår (tisdag) eftersom jag förfrös mina fingrar första fältveckan. En vanlig rutinkontroll för att se om känseln kommit tillbaka osv. Väl klara hostar jag till lite varpå läkaren frågar hur det är med mig, och jag svarar att det är bara bra. Hon föreslår att vi ska ta ett rbc eller brc eller cbr eller vad det nu hette. Ett blodprov för att se hur mycket virus jag har i kroppen, kort sagt ;)
Visar sig att det är uppe på 46 och normalt värde är 8. Såå, det blev inget fält och utbildningskontroll där inte och det sucks big time!
Hade faktiskt sett fram emot denna veckan då vi skulle vara med en annan pluton och helt enkelt sättas på prov på det vi lärt oss under dessa månaderna.
På måndagmorgon är det återresa igen, vilket ska bli skönt!
Jag har nämligen fått stränga order om att inte göra någon pulshöjande/fysisk ansträngning och jag får heller inte ligga ner mer än när jag ska sova, det kan försvåra min hosta. Men då är frågan; VAD FAN SKA JAG GÖRA?! Ska jag sitta och lägga patiens i 4 dagar? Nej gud vet vad...
Slutet börjar verkligen närma sig nu. Vi har ingen mer skjutning, närkamp, teori eller något i den stilen kvar! På måndag och tisdag nästa vecka ska vi vårda materiellen och resterande dagar (onsdag) ska vi städa Kungsholmen. På tisdag ska alla ha "finmiddag" i matsalen och på onsdag ska vi ut på stan och äta med våra befäl. Sen åker vi hem på torsdagen, äter en massa ägg, kommer tillbaka på måndagkväll veckan efter. På tisdagen packar vi och på onsdag kommer bussen och fraktar oss upp till Göteborg. Där är vi onsdag, torsdag sen åker vi hem igen :) Mmm, life's good!
Nej, nu håller jag på och gå i taket av all rastlöshet. Måste hitta på något!
Om ni har tur blir det ett mer intressant inlägg imorgon. See you!
Såhär ser vi ut när vi leker skyddsvakt. Vi i blåa popplinställ alternativt utochinvänd uniform är figuranter.
Visitation med handfängsel.
Jättesöt...verkligen!
det som händer på kungsholmen stannar på kungsholmen. eller?
Känsliga läsare varnas inför bild nummer 2.
who let the dogs out?
Igår blev det spontan utgång med adam och vi stötte på johan och ett gäng andra festprissar. Ganska mycket folk ute för att vara mitt i veckan, och för att vara Växjö.
Idag har det blivit en runda på stan med mamma och lillsyrran. Varför är det alltid så att när man inte letar efter något så hittar man huuur mycket som helst? och vise versa. Det är ju galet!
Shopping på söndagar är ju hur underskattat som helst. Idag var det nästintill folktomt och solsken, skitbra!
Ska steka lite körv och koka pasta sen är det nog dags att börja packa trossen innan det är dags att dra sig tillbaka till alcatraz. En ganska lugn vecka som väntar (tror jag). Dock kommer jag få ett helvete eftersom ifk vann med 3-0 över kalmar igår! Om jag inte nämnt det innan så är vår plutonschef inbitet kalmar-fan och lovade mig i fredags en helvetesvecka om dem förlorade. Couldn't be worse!
Blir förhoppningsvis godkänd skyddsvakt i veckan också! Eftersom både de teoretiska och praktiska provet är godkänt så ska jag bara anses lämplig av befälen.
Jag kom och tänka på en liten sak; våra befäl säger alltid att vi i vår generation är lite sådär oavsiktligt efterblivna och störda. Men konstigt egentligen? Vi har växt upp till "WHO LET THE DOGS OUT". Tänk er själva att komma in på ett småbarns disco när man var liten och alla står och skäller?! Inte konstigt vi blev som vi blev...
Idag har det blivit en runda på stan med mamma och lillsyrran. Varför är det alltid så att när man inte letar efter något så hittar man huuur mycket som helst? och vise versa. Det är ju galet!
Shopping på söndagar är ju hur underskattat som helst. Idag var det nästintill folktomt och solsken, skitbra!
Ska steka lite körv och koka pasta sen är det nog dags att börja packa trossen innan det är dags att dra sig tillbaka till alcatraz. En ganska lugn vecka som väntar (tror jag). Dock kommer jag få ett helvete eftersom ifk vann med 3-0 över kalmar igår! Om jag inte nämnt det innan så är vår plutonschef inbitet kalmar-fan och lovade mig i fredags en helvetesvecka om dem förlorade. Couldn't be worse!
Blir förhoppningsvis godkänd skyddsvakt i veckan också! Eftersom både de teoretiska och praktiska provet är godkänt så ska jag bara anses lämplig av befälen.
Jag kom och tänka på en liten sak; våra befäl säger alltid att vi i vår generation är lite sådär oavsiktligt efterblivna och störda. Men konstigt egentligen? Vi har växt upp till "WHO LET THE DOGS OUT". Tänk er själva att komma in på ett småbarns disco när man var liten och alla står och skäller?! Inte konstigt vi blev som vi blev...
Lid med mig!
majonnäsburken & två koppar kaffe
En mysig historia av okänd författare
När saker och ting i ditt liv nästan har blivit för mycket för dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.
Studenterna skrattade.
"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar de andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.
"Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."
När saker och ting i ditt liv nästan har blivit för mycket för dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.
Studenterna skrattade.
"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar de andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.
"Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."
tarmtömning & soldaterinran
Förlåt, mina trogna läsare, för dålig uppdatering.
Veckan har varit stressig, men samtidigt slapp, hur det nu går till?
Bajsmycket fys och en hel del springande. I måndags var ju som sagt Göteborgsbefälen nere och skulle se vad vi gick för. Han sa att han gillade det han såg men hur mycket sanning det låg i den meningen är ju en helt annan femma.
Vår nya plutonschef var stooor som hulken. När han sträckte armarna åt sidan spräcktes nästan tyget över skuldrorna. Brutalt stor men ganska skön.
Vi har även haft det teoretiska skyddsvaktsprovet som jag skrev i förra inlägget. Först ett testprov och sedan det riktiga. Godkänd på båda! Kändes bra eftersom det inte var speciellt många som klarade det.
I torsdags hade vi även skjutprov, godkänd även där med alla skotten mitt i prick! Lite måste man få skryta..
Annars har det blivit en hel del löpning i veckan, med stridsutrustning och gasmask. Springa med gasmasken var riktigt påfrestande. Första kilometern gick bra men sen blir det bara svårare och svårare att andas och det känns som man andas genom ett sugrör. Tempot var ganska högt med så ja, det var en utmaning.
På torsdag ska vi in i tårgaskammaren och utföra skyddsmaskprovet. Som vår 1e sergeant sa; "se nu till att masken sitter som den ska annars skiter ni ner er."
För mycket tårgas i kroppen gör så att tarm- och urinblåsa töms och det är väl inte precis det som är syftet med denna övning :)
För övrigt så sprang vi med stridsutrustning ett par varv runt ön igår på morgonen. Då känner jag att det rinner någonting på innerlåret. Jag och mina två löparkompisar stannar och ser att jag är helt dyngblöt i en fläck som inte liknar något annat än en liten olycka. Jag tänkte bara, vafan, nu har jag kommit till det stadiet då jag kissar ner mig utan att jag ens känner det själv. I vilket fall som helst så kommer det två kaptener mot oss just då. Kaptener är inga man inleder samtal med (högsta befälen på ön) utan det är några man blir tilltalade av, om man har tur. Dem skrattar och frågar om jag kissat ner mig. "Ja kapten. Eller, nej kapten" ungefär. Dem fick sig ett gott skratt i alla fall!
(update: det var vattenflaskan från stridsvästen som läckte)
Det känns att det börjar närma sig slutet nu. Slutet av gsu:n (grundläggande soldat utbildning) alltså, för att sedan fortsätta på fsu:n i Göteborg.
Närkampen tog slut förra veckan och då lärde vi oss slåss med batong, skydda oss från slag, sätta handfängsel, brotta ner människor, slå oss fria, slåss med vapnet osv osv. Närkamp är skitkul så det är synd att det inte varar längre!
Kungsholmen blir bara finare och finare och i solsken är det nästan så man trivs en smula. Och efter några dagar med sol och värme börjar hoppet om våren komma. Då passar gud på att pissa en i ansiktet och slänger ner massa snö och regn igen. Ber om ursäkt för språket men vafan alltså, ska det aldrig bli vår?
Det har varit fint väder hela veckan och sen igår när vi ska ha kompaniuppställning snöar och regnar det. Så jäkla typiskt.
Just det, i tisdags hade vi soldaterinran. En gammal krigsmannaed där man svär sin trohet till gud och kungen, ungefär. Därefter blev det semlor och kaffe inne i Karlskrona örlogshamn innan det var dags att åka tillbaka till Kungsholmen. Mysig dag för en gångs skull!
Nej nu måste jag runda av, ska ta tåget hem till mamma och pappa. Lär bli en uppdatering ikväll eller imorgon. Tills dess får ni ha det så bra!
Veckan har varit stressig, men samtidigt slapp, hur det nu går till?
Bajsmycket fys och en hel del springande. I måndags var ju som sagt Göteborgsbefälen nere och skulle se vad vi gick för. Han sa att han gillade det han såg men hur mycket sanning det låg i den meningen är ju en helt annan femma.
Vår nya plutonschef var stooor som hulken. När han sträckte armarna åt sidan spräcktes nästan tyget över skuldrorna. Brutalt stor men ganska skön.
Vi har även haft det teoretiska skyddsvaktsprovet som jag skrev i förra inlägget. Först ett testprov och sedan det riktiga. Godkänd på båda! Kändes bra eftersom det inte var speciellt många som klarade det.
I torsdags hade vi även skjutprov, godkänd även där med alla skotten mitt i prick! Lite måste man få skryta..
Annars har det blivit en hel del löpning i veckan, med stridsutrustning och gasmask. Springa med gasmasken var riktigt påfrestande. Första kilometern gick bra men sen blir det bara svårare och svårare att andas och det känns som man andas genom ett sugrör. Tempot var ganska högt med så ja, det var en utmaning.
På torsdag ska vi in i tårgaskammaren och utföra skyddsmaskprovet. Som vår 1e sergeant sa; "se nu till att masken sitter som den ska annars skiter ni ner er."
För mycket tårgas i kroppen gör så att tarm- och urinblåsa töms och det är väl inte precis det som är syftet med denna övning :)
För övrigt så sprang vi med stridsutrustning ett par varv runt ön igår på morgonen. Då känner jag att det rinner någonting på innerlåret. Jag och mina två löparkompisar stannar och ser att jag är helt dyngblöt i en fläck som inte liknar något annat än en liten olycka. Jag tänkte bara, vafan, nu har jag kommit till det stadiet då jag kissar ner mig utan att jag ens känner det själv. I vilket fall som helst så kommer det två kaptener mot oss just då. Kaptener är inga man inleder samtal med (högsta befälen på ön) utan det är några man blir tilltalade av, om man har tur. Dem skrattar och frågar om jag kissat ner mig. "Ja kapten. Eller, nej kapten" ungefär. Dem fick sig ett gott skratt i alla fall!
(update: det var vattenflaskan från stridsvästen som läckte)
Det känns att det börjar närma sig slutet nu. Slutet av gsu:n (grundläggande soldat utbildning) alltså, för att sedan fortsätta på fsu:n i Göteborg.
Närkampen tog slut förra veckan och då lärde vi oss slåss med batong, skydda oss från slag, sätta handfängsel, brotta ner människor, slå oss fria, slåss med vapnet osv osv. Närkamp är skitkul så det är synd att det inte varar längre!
Kungsholmen blir bara finare och finare och i solsken är det nästan så man trivs en smula. Och efter några dagar med sol och värme börjar hoppet om våren komma. Då passar gud på att pissa en i ansiktet och slänger ner massa snö och regn igen. Ber om ursäkt för språket men vafan alltså, ska det aldrig bli vår?
Det har varit fint väder hela veckan och sen igår när vi ska ha kompaniuppställning snöar och regnar det. Så jäkla typiskt.
Just det, i tisdags hade vi soldaterinran. En gammal krigsmannaed där man svär sin trohet till gud och kungen, ungefär. Därefter blev det semlor och kaffe inne i Karlskrona örlogshamn innan det var dags att åka tillbaka till Kungsholmen. Mysig dag för en gångs skull!
Nej nu måste jag runda av, ska ta tåget hem till mamma och pappa. Lär bli en uppdatering ikväll eller imorgon. Tills dess får ni ha det så bra!
måndag
Uppdaterar lite fort från Fiddes dator. Schysst med internet på logementet, det är lyx det!
Dagen börjades med 5 km, efter det pluggade vi och sen skyddsvaktsprov. GODKÄND!
Senare kom befälen vi ska ha när vi kommer till Göteborg och informerade litegrann. Dem ska vara med oss till onsdag och kolla vad vi går för, ungefär. Det var även två stycken från plutonen där uppifrån som berättade vad det är vi ska genomgå osv osv. Blir säkert bra det här!
Well, antar att datorn är rätt eftertraktad eftersom det är den enda med internet! Ha det så bra där hemma och SOV SKITGOTT! Vissa har ju sängar anpassade efter bebisar så rör man sig minsta lilla ramlar man ut..
Ha det bra :)
Dagen börjades med 5 km, efter det pluggade vi och sen skyddsvaktsprov. GODKÄND!
Senare kom befälen vi ska ha när vi kommer till Göteborg och informerade litegrann. Dem ska vara med oss till onsdag och kolla vad vi går för, ungefär. Det var även två stycken från plutonen där uppifrån som berättade vad det är vi ska genomgå osv osv. Blir säkert bra det här!
Well, antar att datorn är rätt eftertraktad eftersom det är den enda med internet! Ha det så bra där hemma och SOV SKITGOTT! Vissa har ju sängar anpassade efter bebisar så rör man sig minsta lilla ramlar man ut..
Ha det bra :)
