b-b-birthday
Igår var dagen då ryggen började knaka och rynkorna tränga fram i ansikte. Nej.
Jag fyllde 20, och allting var och är precis som vanligt.
Det regnade, vilket det har en tendens att alltid göra på min födelsedag.
Jag var halvsjuk, vilket jag alltid brukar vara när jag fyller år.
Och allt annat var precis som vanligt, med en skillnad, lumpen.
Att bli ett år äldre under lumpentiden var i och för sig underskattat.
Jag blev väckt någon minut efter klockan passerat 00 av att mina plutonskompisar kommer in och sjunger för mig. Sådär vackert måste erkännas.
Men det är tanken som räknas! Öppnade paket och somnade sedan gott igen.
På kvällen däremot vankades det Utgång, med stort U. Inga hämningar, ALLS.
Vi släppte loss, körde all-in och lät kvällen bjuda på förträffligt många galna grejer. Allting dokumenterat på kameran såklart. Dessvärre ska dessa bilder aldrig någonsin, under några omständigheter få se dagsljuset. Dem ska preskiberas och inte tas fram förrän vi har lumpen-reunion om mååånga år. Det blir nog bäst så, för alla parter!
Känner hur ögonlocken börjar hänga och inser att det är nog soff-läge som skall intas. Soff-läge när det är som bäst vill säga. Med kära gruppmedlemmar, godis och film. Sov gott!
Och just det, tack för alla fina gratulationer på både telefon, kort och internet!
Jag fyllde 20, och allting var och är precis som vanligt.
Det regnade, vilket det har en tendens att alltid göra på min födelsedag.
Jag var halvsjuk, vilket jag alltid brukar vara när jag fyller år.
Och allt annat var precis som vanligt, med en skillnad, lumpen.
Att bli ett år äldre under lumpentiden var i och för sig underskattat.
Jag blev väckt någon minut efter klockan passerat 00 av att mina plutonskompisar kommer in och sjunger för mig. Sådär vackert måste erkännas.
Men det är tanken som räknas! Öppnade paket och somnade sedan gott igen.
På kvällen däremot vankades det Utgång, med stort U. Inga hämningar, ALLS.
Vi släppte loss, körde all-in och lät kvällen bjuda på förträffligt många galna grejer. Allting dokumenterat på kameran såklart. Dessvärre ska dessa bilder aldrig någonsin, under några omständigheter få se dagsljuset. Dem ska preskiberas och inte tas fram förrän vi har lumpen-reunion om mååånga år. Det blir nog bäst så, för alla parter!
Känner hur ögonlocken börjar hänga och inser att det är nog soff-läge som skall intas. Soff-läge när det är som bäst vill säga. Med kära gruppmedlemmar, godis och film. Sov gott!
Och just det, tack för alla fina gratulationer på både telefon, kort och internet!
Kommentarer
Trackback
